Se också den tryckta versionen av Nordens språk med rötter och fötter:

Nord 2004:8

ISBN 92-893-1043-X

Mer information

Minoritetsspråk i Norden

Marie-Louise Wentzel

I olika delar av Europa finns det infödda grupper som talar ett annat språk än majoritetsbefolkningen i staten. Man uppskattar att upp till 40 miljoner européer regelbundet använder ett regionalt språk eller ett minoritetsspråk och att detta för det mesta används utöver statens officiella språk. Ett exempel är baskiska som är ett regionalt språk men inget minoritetsspråk. Enligt Europarådets definition av ett minoritetsspråk rör det sig om språk som sedan gammalt talas av en del av befolkningen i en stat och som inte är dialekter av statens officiella språk, invandrarspråk eller konstgjorda språk. Förutom de territoriella språken omfattar definitionen jiddisch och romani som sedan gammalt talas runtom i Europa. Om detta kan man läsa mer i Europarådets Europeiska konventionen om regionala språk och minoritetsspråk från 1998.

Gemensamt för alla minoritetsgrupper är att de har befolkat respektive land under lång tid samt att de har en uttalad samhörighet inom gruppen. De har också en egen religiös, språklig eller kulturell tillhörighet och en vilja att behålla sin identitet. Det är ofta svårt att dra en tydlig gräns mellan invandrarspråk och minoritetsspråk, men det viktiga är att det är språket som räknas och inte talarna. FN:s internationella konvention om medborgerliga och politiska rättigheter (artikel 27) lyder: ”I de stater där det finns etniska, religiösa eller språkliga minoriteter skall de som tillhör sådana minoriteter ej förvägras rätten i gemenskap med andra medlemmar av sin grupp ha sitt eget kulturliv, att bekänna sig till och utöva sin egen religion eller att använda sitt eget språk.”

De nordiska ländernas språklige minoriteter

Sverige

I Sverige är sedan 1999 de nationella minoritetsspråken samiska, finska, meänkieli (tornedalsfinska), romani chib och jiddisch.

Samerna är en etnisk och språklig minoritet i Nordskandinavien, som förr på svenska kallades lappar och på norska finner. Av totalt 60 000 samer bor 17 000 i Sverige, 35 000 i Norge, 5700 i Finland och 2000 i Ryska federationen. I Sverige sträcker sig det samiska området relativt långt söderut och den sydligaste samebyn finns i Idre i norra Dalarna. Man brukar dela in samiskan i Sverige i tre språk eller dialekter: lulesamiska, sydsamiska och nordsamiska.

Samiskan är ett finsk-ugriskt språk som under lång tid påverkats av finska och karelska. De äldsta skrifterna på samiska är från Sverige och härrör från senare delen av 1600-talet. De nordiska samerna har ett eget språkråd knutet till Samerådet som bildades 1956 och är knutet till World Council for Indigenous Peoples.

Läs mer om samiska i avsnitt 2c och på www.sametinget.se

Meänkieli eller tornedalsfinska talas i svenska Tornedalen i Norrbotten av mellan 25 000 och 35 000 personer och är en västfinsk dialekt med många svenska lånord. Tornedalsfinskan har sedan början av 1980-talet fått egna kulturella organisationer, bokförlag, teatrar m.m. och kallas ofta ”meän kieli” (vårt språk).

Läs mer på www.minority.2000.net

Romani chib, romani, romanes eller zigenska är den gemensamma beteckningen för de språk som talas av romska folkgrupper i Asien, Europa och Amerika. Många indiska drag kan ses i språkets ursprung men i dag skiljer sig romani påtagligt i olika länder. I europeisk romani finns inslag av grekiska, rumänska, slaviska språk och tyska, beroende på hur olika grupper förflyttat sig. När en grupp stannat en längre tid i ett visst land, har en stor mängd av landets ord och ibland även språkstruktur infogats i romanivarianten. Svenskan har lånat en hel del romaniord in i vardagsspråket, framför allt som slangord. Tjej, svenskans vanligaste ord för flicka, och jycke, ett vardagsord för hund, är exempel på inlån från romani.

Läs mer på www.romani.org

Jiddisch är ett germanskt språk. Det är ett av huvudspråken för judar i förskingringen (dvs. utanför Israel, historiskt benämnt diasporà) och har utvecklats ur tyska dialekter. Före andra världskriget talade ca 11 miljoner människor jiddisch, men antalet halverades då många jiddischtalande blev offer för den nazistiska förintelsen. 1976 bildades Världsrådet för Jiddisch och Jiddisch-kultur och samma år bildades i Sverige Sällskapet för Jiddisch och Jiddisch-kultur. I och med att 1978 års nobelpris i litteratur tilldelades Isaac B. Singer växte språkets prestige i världen markant.

Läs mer på www.jiddisch.org

Norge

I Norge ratificerades 1998, dvs. godkändes officiellt, Europarådets Ramkonvention för skydd av nationella minoriteter av det norska Stortinget. Beslutet föregicks av en proposition från Utenriksdepartementet, och det fastställdes i denna proposition att: ”Både samer, kvener, skogfinner, romanifolket (tatere/de reisende), rom og jøder anses å oppfylle kriteriene for »nasjonale minoriteter« og omfattes således av konvensjonens virkeområde”.

Läs mer på www.dep.no.

Med kväner avses i dag den finskättade befolkningen i nordligaste Norge, på kvänfinska kallat ”Ruija”. Kvänerna i Nord-Troms och delar av Finnmark är ättlingar till invandrare från områden i nordvästra Finland och svenska Tornedalen, och deras språk är också nära släkt med tornedalsfinskan. Därtill har efter hand kommit invandrare från andra delar av Finland. Man beräknar att antalet kväner idag uppgår till 10-15 000 personer. Erkännandet av kvänerna som en nationell minoritet kom 1998. Dessförinnan gick den officiella politiken ut på att förnorska samer och kväner. Bland annat infördes i början av 1900-talet kravet att man måste ha norska som första språk för att få köpa mark. Denna regel gällde ända fram till 1964. 1987 bildades Norske Kveners Forbund vars utgångspunkt hela tiden har varit att kvänerna är en etnisk minoritet i landet, med de rättigheter som tillkommer en sådan.

Läs mer på www.overtornea.se.

Finland

Finland betraktar samer, romer, judar, tatarer (ett mongolfolk från Ryssland) och s.k. gammalryssar som etniska minoriteter. Det svenska språket har en särskild position i Finland eftersom det är ett av Finlands två nationalspråk. Finlandssvenska är modersmålet för 265 000 invånare i Fasta Finland (5,1 % av befolkningen) och för 25 000 ålänningar (94 % av befolkningen). Korsnäs kommun i Österbotten räknas som världens svenskaste kommun med över 96 % svenskspråkig befolkning. Svenskan har alltså lagfast ställning som nationalspråk i Finland men inte i Sverige!

Danmark

Danmark ratificerade den europeiska konventionen om regionala språk och minoritetsspråk år 2000 och specifikt för Danmark är att man ser den tyskspråkiga minoriteten i Sönderjylland som en etnisk minoritet vars språk och kultur omfattas av den europeiska konventionen. Vill du veta mera kan du rådfråga EUOPL@ft.dk

Internet

Regionala språk och minoritetsspråk i Europeiska unionen 2004: http://ec.europa.eu/education/index_en.htm

Europeiska konventionen om regionala språk och minoritetsspråk: www.coe.int